Det visade sig att jag var gravid utan att jag vetat om det och plötsligt bara så ploppade det ut en liten mini-bebis! Jag skrattade gott åt alla som klagat och grämt sig över plågsamma och svåra förlossningar, för det här var minsann ingen match alls! Plopp bara, så var det klart!
Det kan ha berott på att ungen bara var ca 5 cm lång. Jag var lite orolig över att hon (för det var en flicka) var så liten, men folk lugnade mig och sa att hon bara behövde växa till sig lite på en skyddad plats och äta bra.
Så jag skaffade ett halsband med en berlock i form av en tysk Babushka-docka som jag stoppade in henne i och hängde runt min hals.
Jag grämde mig lite över att jag inte kunde komma på något bra namn till henne och blev lite extra irriterad eftersom Per - som ju också var lika delaktig - inte heller kunde komma med något bra förslag. Så jag kallade henne rätt och slätt "Bebis".
Jag matade Bebis med mjölk och honung på en tops och resten av tiden låg hon i sin berlock och sov. Väldigt enkelt och smidigt faktiskt.
Det jobbiga blev en dag när jag skulle med en färja (?) till någon skön exotisk destination och höll på att missa denna. Det resulterade i att jag var tvungen att hoppa i vattnet och SIMMA ut till den för att komma med. Det gick fint, förrutom att jag efter en stund insåg att Babushka-berlocken nog inte var vattentät och att jag förmodligen höll på att dränka Bebis.
Då kände jag mig som en fruktansvärt dålig mor, och så vaknade jag.
Tur det. Stackars Bebis.
Jag brukade drömma att jag av någon anledning förvarade mitt barn inuti en sån där bebisdocka från leksaksaffärn!
SvaraRadera