På min lediga kväll intog jag rollen som hemmafru. Jag höll till i tvättstugan och BAR UPP Pers nyvikta tvätt i hans garderob. Snacka om housewife-grej! Dessutom tog jag mig an berget av strumpor och försökte para ihop dessa. Jag svor och spottade. Men till slut så insåg jag att det var lite kul ändå. Lite som "Memory" - ni vet det där spelet när man ska komma ihåg var det likadana kortet ligger!
"Hmmm... vaaar i strumpberget såg jag maken till denna nu igen?" Tja, ni fattar.
Dessutom pluggade jag i strykjärnet och strök (!) - min egen tunika i och för sig, men ändå. Det är inte många gånger tidigare i mitt liv som jag har strukit grejer. Jag har nämligen alltid bott i lägenhet med långa torklinor och i och med det så har jag utvecklat en bra upphängningsteknik (som alltså går ut på att hänga så slätt som möjligt). Nu med egen tvättstuga så har man tyvärr mer begränsad yta och därför funkar inte min snajsiga släthängning längre. Tvätten blir alltså skrynklig och man ser ut som en slashas = inte bra.
Jamen titta! Ett strykjärn! |
Men hur i hela fridens namn jag nu göra med detta? |
Jo, jag agerar duktig hemmafru och STRYKER tvätten! |
Wow, du är ju rena fyrtiotalskvinnan! Själv stryker jag... aldrig? Jag menar: varför stryka lakan, jag ska ju ändå ligga på dem och då blir de skrynkliga igen? Den ohusliges logik.
SvaraRaderaHihi bilden längst ner ser ut som en reklam från 50-talet. Att tänka på Memory när man parar ihop strumpor var fyndigt, det ska jag prova nästa gång, det kanske blir riktigt kul..tyvärr brukar det saknas "brickor" i det memoryt jag vet inte vem som äter strumpor hos oss eller varför denna någon bara äter den ena strumpan i paret...
SvaraRadera/Barbamamma