Hur som helst tröttnade nog Per på mitt klagande, pustande och stånkande och tjat om att massera min muskelknuta, för han kom med det fantastiskt gulliga förslaget att bjuda mig på en massage-tid hos en massör! Vem har världens bästa man? JAAAG!! ♥
Jag tog så klart tillfället i akt och bokade en tid på stört - och i morse innan jobbet var det då dags! Jag har aldrig varit på proffs-massage innan (med undantag för den gången då jag fick thai-massage på Koh Samuis strand av en mini-liten thaikvinna som var stark som en oxe och gjorde mig mörbultad flera dagar efter - en liten incident som fick mig att tappa förtroendet för massage, men det är en annan historia).
Massören hette Helen och var en blond valkyria, med bastant grepp. Först hade jag lite svårt att slappna av. Låg och tänkte tankar som: "Hoppas att hon inte äcklas av min finne på ryggen" eller "Undrar om handduken under massagesängen är där i fall man dreglar genom hålet?". Jag låg och störde mig på fejk-fåglarna som kvittrade i avslappningsmusiken. Men efter en stund så gick det bättre att koppla av. Ja, jädrans vad skönt det var! Och ont gjorde det! Men på ett bra sätt! 45 minuter försvann alldeles för fort...!
En miss som jag gjorde var dock att ha håret utsläppt. Det resulterade i att jag fick massageolja i hela håret vid nackmassagen, så hela dagen på jobbet har jag gått runt med flottigt hår. Det ser ut som om jag inte tvättat det på sisådär ett par veckor. Fräscht. Inte.
Men det var det värt! :)
Det är inte jag på bilden. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar