Kvällens syjunta.

För sisådär en och en halv månad sedan fick jag låna en symaskin av min kollega! Anledningen till det var att jag skulle förvandla en panellängd till en gardinkappa genom att fiffa till en raksöm över hela baletten. Jodå, det har jag slutfört (även om trådvalet kanske blev lite mismatch, men skit samma). Det blev ett någorlunda dugligt resultat som nu hänger i köksfönstret.

Men så i morgonbitti tittar min kollega förbi för att återigen hämta hem den lilla finurliga apparaten. Jag hade massa planer på en mängd syprojekt (som jag ju skjutit på som vanligt...) och dessa hann jag ju aldrig med - vilket grämt mig något enormt! Å andra sidan är jag ju en varelse som presterar bäst under tidspress... 


- Nej, nu jädrarimej ska jag sy örngott! utbrast jag bestämt för mig själv, när jag kom hem efter jobbet och slängt ifrån mig väskan. Det här med örngott har jag nämligen gått och klurat på ett bra tag! Detta p.g.a. mina nattliga problem - då min kudde liksom "flyter ut" i alla färdigköpta örngott. Den blir så att säga platt när man ligger på den. Man vaknar titt som tätt och måste knöla ihop eländet gång på gång. Och det gillar jag inte. Så kom jag på den briljanta idén att jag syr ett eget örngott! Ett som är mindre och tightare, så kudden behåller sin stuns och fasthet! 


Sagt och gjort. Jag rotade fram ett trasigt gammalt lakan.
Mäta? Klippa? Stryka? Nåla? Äh, fuck it. Perfektion är för tråkisar. Jag gick lite på känn som vanligt. Och se så bra det blev!

Tataaa!