Nu på morgonen hade de invaderat Villaidyllen i hundratal. Som mängder av slemmsträngar täckte de alla utflyktsvägar och kom närmare och närmare... Jag armerade mig med alla vapen jag kunde hitta och så började kampen. Likt hjältinnan i en zombiefilm hoppade jag, slog volter och fäktades jag igenom infernot av de slemmiga bestarna, allt för att kunna ta mig till jobbet - som den plikttrogna varelse jag är!
Ja, jag är fortfarande vid liv. Oroas icke.
haha. Tråkigt! men lite kul ändå.
SvaraRaderaO du. Det stora är. Jag bloggar fan värre igen!
Haha:-D men du, det är ett vårtecken..inte lika vackert som tussilago men ändå ;-)
SvaraRaderaKram
/Barbamamma