Premiärtur!

Boom! Idag har jag kört premiärturen, alldeles ensam i mitt röda vrålåk! 
Turen bar av till jobbet tidig morgon. Det kändes lite läskigt att inte ha någon bredvid sig som påpekar om man gör något fel!? Ingen Per som kan skrika panikslaget "Nej förrihelvete!!!" om jag skulle göra något tokigt (har ju hänt under övningskörning vid några tillfällen. Mest i början. Men ändå.).

Men det gick finfint! Jag fegade förvisso lite och puttrade iväg bussvägen till jobbet - för att liksom börja med ett säkert kort (vad begär ni av mig? Att jag ska hitta andra vägar än bussvägarna som jag åkt hela mitt liv hittills? Jag är fortfarande en vilsen ölänning i "storstaden").

Men skit samma. Jag kände mig vansinnigt cool ändå. Med tunga basrytmer som dunkade inifrån Toyotan gled jag snajsigt in i en osynlig parkeringsruta vid jobbet. 

Det blir nog bra det här ska ni se! Brum brum.