Kreativa och kulinariska mästerverk!

I söndags blev jag och Anna så pass julinspirerade att vi bestämde oss för att göra knäck! I med grädde, sirap och socker i teflongrytan (dessvärre glömde vi smöret, men det verkade funka ändå. Resultatet blev bara lite mer... kripsigt och hårt).

Bubbel bubbel.

Vi kände oss lite extra kreativa och ville tänka utanför boxen så att säga! Vanlig knäck är ju för nybörjare, tänkte vi. Så vi bestämde oss för att hacka ner lite chili och blanda i en del av smeten. I den resterande delen blev det hackade polkagrisar och pepparmyntsolja. 

Efter några taffliga och klibbiga försök att drittla ner smeten i knäckformar knäckte (hähä!) Anna den vansinnigt briljanta idén att vi istället kunde rulla bollar av kletet! KNÄCKBOLLAR!! Att ingen kommit på detta innan?! 

Resultatet då? Polkaknäcken blev finfin, trots sin titan-hårdhet. Man får nog varna folk innan de sätter tänderna i den. Chiliknäcken blev... sting i. Där får man nog varna känsliga personer för dess exotiska julhetta och vara beredd att bistå med vätska efteråt.


Och på tal om vätska! Det för oss ju osökt vidare till den första provsmakningen av min egenbryggda glögg som står och puttrar i källaren sedan en vecka tillbaka! I söndags kväll bestämde jag mig alltså för att lätta på locket och bjuda Per och Anna på första klunken!

Pomeransen och russinen låg och skvalpade runt på ytan i hinken.

Den. Blir. Fantastisk! Och det säger jag inte bara för att det är jag som gör den, utan även Per och Anna höll med! Anna - som först var beredd att ta upp min utmaning beträffande glöggduell - fick erkänna sig besegrad innan hon ens börjat! Ha! Jag visste det! Glöggimperiet är ett faktum.